you gotta act, don't talk

Igår vandrade jag mest bara runt, runt, runt. Strandpromenaden, fest, O'Learys, Nunnan, hem. Som sagt; helt jävla värdelöst. Jag var deppig och det blev bara värre när jag skulle gå hem.
Jag orkar egentligen inte bry mig, men faaan vad jobbigt det är. Det gäller bara att stoppa kroppen full med karameller och glada visor, och fortsätta som förut.
När jag vaknade idag kändes allt mycket bättre, men sen blev jag depp igen. Fan. Vad har hänt med mig? Förut var jag alltid glad. Jag antar att det slår tillbaka nu, eller något. Bajs.

Ikväll ska jag bara vara hemma och se på tv. Det är något som jag aldrig kan misslyckas med. Adjö

up-fucking-date: Hedvig ringde och räddade mig, wiiii (happyface)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback