matilda

Jag startade min underbara hat-dag, Tisdag, med att komma 10 min försent till skolan och min älskade Lasse Weijnitz. Dagen fortsatt sedan med ett spanskaprov, som gick bra för att inte ha pluggat!
En timme och tjugo minuters NO flöt på fint, mest diskussioner om vad som sas på föräldramötet igår.
Missförstånd om att vissa i klassen tog tabletter (?) och då menar vi inte Ipren, utan någon sorts knark.
Mjamja, inte sant såklart. Även prat om klassens alkoholvanor och att det INTE är bra i den här åldern, då man löper större risk att bli beroende. På klassresan är det alltså nolltolerans, ingen alkohol, ingen tobak, och självklart ingen narkotika. Oh, min klassresa är förstörd, jag som ville vara full vid riksdagshuset, röka på på Gröna Lund och självklart snusa lite på toan.
Fin underhållning i matsalen som framfördes av Sudrets Pop-orkester, yeay!
De möttes med applåder, jubel och en och annan dans.. typ.
Olivia, min Olivia, visade stolt upp sin mobilbakgrund där det stog just Sudrets Pop-orkester. Hon berättade även att hon hade filmat och tagit kort.
Idrotten ersattes idag av teori om ergonomi. Det visades ett härligt diabildspel med tillhörande band i bandspelaren! Härlige gamle Bengan, så full av liv <3

Eftermiddagen spenderades med Olivia på Vinäger. Vi beställde mackor, iste och cafe lattisar sådet stog härliga till, spenderades mer än hundra kronor på det besöket, ajabaja!
Vi pratade om allt mellan himmel och jord, girltalk ni vet. Men också lite allvar!
Och då syftar jag inte på what's hot and what's not, utan deep problems.

Och den är platsen i bloggen vill jag tillägna åt en anställd på Vinäger, och hon ska inte få fin kritik,
utan dååålig kritik. Jag har nog aldrig mött en mindre serviceminded person i mitt korta liv.
Hon sa inte 'hej' när vi beställde, aldrig ett 'tack' eller 'varsågod', inte ett litet litet leende kunde hon bjuda på.
Hon blev t o m riktigt irriterad när Olivia sa att hon ville ha en enkel latte istället för dubbel, och hon döljde det inte så bra! Buuuu för dig, vinägerdamen!

Efter flera timmar på fiket möttes vi av det härliga vårvädret, och cyklade till Ki-träningen.
Ajaj vad jag slogs, fisattan vilke muckla ja komma få! Härligt, härligt.
Vi cyklade hem i bara strumpor, vilket var väldigt trevligt. På vägen hem såg jag en grabb i mitt neighborhood som jag aldrig sett förr. Jag cyklade på, så nyfiken som jag är, för att se vart han bodde, men han svängde åt andra hållet och försvann.
Jag äntrade mitt hus, glad i hågen som alltid, åt lite och drack aaasmycket vatten.
Sen släcktes min livsgnista, mitt hopp försvann, jag såg mitt liv rinna ut i sanden.
Eller inte riktigt, men allt jag såg flöt ihop så jag kunde inte se på Oprah Winfrey Show, för hon bara blandades ihop med gästerna. Efter ett tag ordnade min tillfälliga ögonsjukdom till sig och jag kunde leva igen.
...Tills mitt huvud började göra ont, jagdrack ytterligare 5 glas vatten och tog en Iprenis, och nu sitter jag här,
i min sköna säng. Med röda lakan. En vit kudde. 2 kuddar har jag sammanlagt. 3 om man räknar min stora bruna som jag har som ryggstöd. Kuddar gilla vi de.

Nu ska jag se sista avsnittet säsong 2 av OC. Jag kommer säkert ligga här i sängen och gråta, precis som till sista avnittet säsong 1. Buhu, poor me. Och RRRrrRrr, give me Seth, that sexy beast. Han är MIN McDreamy!
Nanni Kuddil, ärade folk!